När en person med demenssjukdom vägrar hjälp – vad kan man göra?
Att tacka nej till hjälp är vanligt vid demenssjukdom och kan vara både frustrerande och smärtsamt för dig som närstående. Kanske vill personen inte duscha, ta emot hemtjänst eller flytta – trots att du ser att hjälpen behövs.
Många närstående beskriver känslor av frustration, stress, oro, skuld och otillräcklighet. En del upplever också att de ständigt behöver övertala, argumentera, lirka eller ”ta striden”.
Men att vägra hjälp vid demenssjukdom handlar sällan om ovilja. Ofta är det ett uttryck för rädsla, osäkerhet eller att sjukdomen påverkar hur personen uppfattar situationen.
Här förklarar vi varför personer med demenssjukdom ibland tackar nej till hjälp – och vad som kan göra situationen lättare för er båda.
Varför vägrar personer med demenssjukdom hjälp?
Demenssjukdom påverkar både minnet och förmågan att förstå sin egen situation. En person med demenssjukdom känner inte alltid igen sina svårigheter på samma sätt som omgivningen gör.
Samtidigt finns ofta en stark vilja att behålla kontrollen över sitt liv och sin vardag. När verkligheten upplevs annorlunda kan ett “nej” därför kännas helt logiskt.
Motstånd mot hjälp kan bero på:
- Nedsatt sjukdomsinsikt – personen upplever inte att hjälp behövs
- Rädsla för det okända eller för främmande personer
- Känsla av att förlora självständighet och kontroll
- Svårigheter att förstå vad som händer i stunden
- Stress, ångest, oro
- Skam eller integritet
Vanliga situationer där motstånd kan uppstå
Motstånd kan uppstå i många delar av vardagen. Det kan handla om att personen:
- inte vill duscha eller byta kläder
- säger nej till mediciner
- inte har lust att äta
- motsätter sig hemtjänst
- inte vill gå till läkaren
- vägrar flytta till äldreboende eller demensboende.
Ibland kan motståndet komma plötsligt, även i situationer som tidigare fungerat bra. Kanske har ni till och med pratat om framtiden tillsammans tidigare? Ni kanske var överens om att ta emot hjälp som hemtjänst eller flytt till äldreboende eller demensboende den dag det skulle behövas.
Demenssjukdom påverkar både sjukdomsinsikt och upplevelsen av den egna situationen över tid. Därför kan personen tänka annorlunda nu.
Vad kan man göra när någon med demenssjukdom vägrar hjälp?
För dig som närstående kan det bli både känslomässigt och praktiskt tungt över tid. Det finns sällan en enkel lösning eller ett perfekt sätt att hantera situationen. Men sättet man bemöter kan göra stor skillnad.
Samtidigt är självbestämmanderätten viktig. Ingen kan tvingas till vård eller omsorg mot sin vilja. Därför handlar stöd ofta om att skapa trygghet, hitta rätt förutsättningar och minska oro snarare än att övertala.
Om personen vägrar hjälp hemma:
- Försök att inte argumentera eller rätta – det ökar ofta stress och motstånd
- Bekräfta känslan bakom beteendet, till exempel oro eller rädsla
- Vänta en stund och försök igen senare om situationen låser sig
- Använd lugn ton och korta, enkla meningar
- Ge personen tid att förstå och svara
- Erbjud val mellan två alternativ istället för ja eller nej
- Försök göra hjälpen till en naturlig del av vardagen
- Ta hjälp av rutiner – igenkänning skapar trygghet
- Anpassa situationen efter personens dagsform
- Hur något sägs spelar också stor roll. Att säga: “Nu måste/ska du duscha” kan skapa motstånd. Ett mjukare sätt kan vara: “Ska vi göra oss lite i ordning?”
Om personen vägrar flytta till äldreboende eller demensboende:
- Bekräfta känslan istället för att diskutera
Försök inte övertyga med logiska argument. Börja med att lyssna och bekräfta det som känns svårt. - Utgå från att ni båda vill att det ska bli bra
Prata om trygghet, avlastning och livskvalitet istället för själva flytten. - Använd ett mjukare språk
Ord som “prova”, “ta en dag i taget” eller “besöka först” kan kännas mindre hotfulla än “du måste flytta”. - Be om hjälp
Du behöver inte bära samtalet ensam. Kommunens biståndshandläggare, vården eller personal på ett äldreboende kan ofta stötta. - Kom ihåg att motstånd inte alltid betyder att flytten är fel
Många personer som först varit negativa känner sig senare trygga och trivs bra i sin nya miljö.
Du behöver inte lösa allt själv
Det finns stöd att få för dig som närstående. Ibland kan hemtjänst, hushållsnära tjänster, dagverksamhet eller avlösning i hemmet göra stor skillnad. I vissa situationer kan även ett demensboende skapa mer trygghet och avlastning.
Du kan kontakta din kommun för att få information om vilket stöd som finns där ni bor och för att ansöka om hjälpinsatser. Många kommuner erbjuder också stöd till närstående.
Att någon tackar nej till hjälp betyder inte att du har misslyckats. Med kunskap och rätt stöd går det ofta att hitta vägar framåt – tillsammans.
Läs också:
