Sex konkreta råd för en bättre äldreomsorg
Varför Vardaga?
Ett växande behov – allt fler blir allt äldre
Prognoserna visar att antalet invånare över 80 år kommer att öka med cirka 300 000 personer till 2030. Andelen över 80 år kommer öka med 50 procent.
Det behöver byggas 400 nya äldreboenden till 2030, enligt bedömningar. Det är ett åtagande som Sveriges kommuner inte kommer klara av utan privata aktörer. Samtidigt ställer dagens äldre allt högre krav på valfrihet och kvalitet, vilket sätter press på äldreomsorgens utförare att kontinuerligt utveckla verksamheten. Här är Vardaga en naturlig partner till det offentliga.
Träning ger färdighet
Vi har gedigen erfarenhet av att utveckla nya äldreboenden. Tillsammans med fastighetsbolag bygger vi ungefär fem till tio nya äldreboenden varje år, vilket kan jämföras med genomsnittskommunen som bygger ett nytt äldre boende mellan var femte och var tionde år. Därför är våra processer snabbare och mer kostnadseffektiva, samtidigt som att fastigheterna blir mer ändamålsenliga utifrån ett omsorgs- och medarbetarperspektiv.
Kompetensledande
Vår storlek är vår styrka. Som del av en koncern med verksamhet i tre länder kan vi hela tiden dra lärdomar och samla på oss kunskap. Det ger oss en stor fördel jämfört med en genomsnittlig kommun vars erfarenheter och kompetens begränsas av geografiska faktorer.
Är du intresserad av att diskutera framtidens äldreomsorg?
Tveka inte att höra av dig till oss.
Som stor aktör kan vi arbeta aktivt med vår roll som arbetsgivare, där vi utgör ett naturligt komplement till det offentliga. När medarbetare kan gå mellan offentliga och privata arbetsgivare sprids kunskap, vilket i slutändan gynnar omsorgstagarna genom högre kvalitet. Vi mäter regelbundet hur våra medarbetare mår och trivs och varje verksamhet har en plan för hur den ska utveckla arbetsmiljön. Vi är stolta över att våra medarbetare två gånger utsett oss till en av Sveriges bästa arbetsgivare.
Inom organisationen har vi expertkunskap om demenssjukdomar och vi har en egen Demensakademi som utbildar och stödjer våra verksamheter.
Den goda dagen
Vardagas koncept Den goda dagen bygger på den nationella värdegrunden för äldreomsorgen och är ett verktyg för vårt dagliga arbete. Det är uppbyggt kring ett antal olika områden som vi vet är viktiga för våra omsorgstagare och närstående. Det handlar till exempel om hur vi arbetar med mat och måltider, aktiviteter i vardagen, djur i omsorgen eller hur vi inreder våra boenden.
Genom att arbeta efter konceptet skapar vi det bästa boendet och den bästa omsorgen, vilket avspeglas i de fina omdömen vi kontinuerligt får av våra omsorgstagare och deras anhöriga.
Sex konkreta och inspirerande råd för en bättre äldreomsorg i hela landet
1. Öka valfriheten för våra äldre
Alla äldre borde ha rätt att få välja sitt äldreboende, men det handlar också lika mycket om möjligheten att välja bort. För att möta en kommande omsorgskris med omfattande platsbrist på äldreboenden behövs nationell valfrihet. Genom att låta fristående aktörer investera i nya äldreboenden ges kommunerna möjlighet att klara av sitt välfärdsuppdrag. Samtidigt kan slitna och eftersatta boenden ersättas med nya och ändamålsenliga som lever upp till framtida seniorers förväntningar. Vi ser det som ett partnerskap för en framtidssäkrad välfärd.
2. Korta ned väntetiderna – inför en äldreboendegaranti
Enligt socialtjänstlagen ska en kommun erbjuda plats på äldreboende omedelbart, om biståndsbeslut finns. Olyckligtvis råder det i stället orimligt långa väntetider på många håll i landet. Väntetiderna är så pass långa på vissa håll att äldre kan hinna avlida i väntan på en placering, vilket skapar onödigt lidande och oro. Så kan vi inte ha det. Vardaga vill se en äldreboendegaranti som ställer skarpare krav på kommunerna och som kortar ned väntetiderna rejält för den enskilde.
3. Samma tillståndskrav bör gälla för kommunala och privata utförare
I dag behöver alla fristående omsorgsutförare ansöka om tillstånd hos Inspektionen för vård och omsorg (IVO) för att få bedriva verksamhet. Det är rimligt att sådana krav finns, för att säkra en god kvalitet på omsorgen, men det märkliga är att kommunala omsorgsaktörer inte lyder under samma krav. Kommuner har enbart en så kallad anmälningsplikt, vilket innebär lägre ställda krav och som riskerar att resultera i lägre omsorgskvalitet. Vi anser att tillståndsplikten bör förenklas och gälla alla utförare oavsett regi, om man vill uppnå en hög kvalitet och likvärdig omsorg.
4. Underlätta kompetensförsörjningen i äldreomsorgen
Det saknas medarbetare inom omsorgen. En lösning är att låta andra yrkesgrupper såsom serviceassistenter frigöra tid för undersköterskorna, så att de kan fokusera på det omsorgsnära arbetet, vilket höjer kvaliteten i omsorgsarbetet och ökar effektiviteten. Enhetligare kunskapskrav för undersköterskor är något bra, men vi vill inte se höga byråkratiska murar kring en yrkesroll som det redan råder brist på.
Bemanningskrav kan uppfattas som lovvärda försök att säkerställa kvalitet, men faktum är att sådana krav riskerar att hämma innovation och effektivare arbetssätt, försvåra kompetensförsörjningen och leda till oönskad ineffektivitet. Vår uppfattning är att den enskilde utföraren är bättre lämpad att avgöra vilken bemanning som skapar bäst förutsättningar för verksamheterna.
5. Större satsningar på svenska språket
Som en stor arbetsgivare tar vi ett stort ansvar för att underlätta för våra medarbetare att tillgodogöra sig det svenska språket. Det är dock nödvändigt att mer statliga medel riktas till dessa insatser, framför allt för att nuvarande satsningar inte ska behöva gräva hål i ordinarie budgetar. Därutöver behöver statliga anslag riktas till både privata och offentliga aktörer.
6. Låt välfärdsteknik vara en del av lösningen
Mycket lite pekar mot att det kommer att bli lättare att kompetensförsörja äldreomsorgen, snarare tvärtom. Här kan modern teknik, i form av sensorer, nattkameror och ljudlösa larm, bidra till att upprätthålla kvaliteten och tryggheten genom digital tillsyn. Men samtidigt riskerar exempelvis myndigheters krav på nattbemanning att fördelarna med välfärdsteknik omintetgörs när verksamheterna inte får välja hur de planerar sitt arbete. Ett hängslen och livrem-tankesätt riskerar att driva en ohållbar kostnadsutveckling om vi samtidigt ska klara av den demografiska och kompetensmässiga utmaningen.