Att nätterna förändras är vanligt vid demenssjukdom. Kanske vaknar personen flera gånger, går upp och klär på sig mitt i natten eller blir orolig när det är mörkt. För dig som närstående kan det bli både stressande och utmanande. Här förklarar vi varför sömnen påverkas – och vad som kan hjälpa.
Sömnen styrs av flera avancerade funktioner i hjärnan. När en demenssjukdom utvecklas påverkas nervceller gradvis, även i de områden som reglerar vår dygnsrytm och känsla av trygghet. Kroppen kan då få svårare att skilja på dag och natt.
Samtidigt påverkas minnet och orienteringsförmågan. När omgivningen blir mörk och tyst kan det skapa osäkerhet, och det som känns självklart på dagen kan upplevas främmande på kvällen. För en del förstärks oro och förvirring under sen eftermiddag och kväll – något som ibland kallas för “sundowning”.
Sömnproblem vid demens är därför inte ovanliga. De är snarare en del av sjukdomens påverkan på hjärnans funktion.
Varför påverkas sömnen vid demens?
Flera förändringar i hjärnan bidrar till att sömnen påverkas. Bland annat skadas områden som styr dygnsrytmen, som hypotalamus, och produktionen av sömnhormonet melatonin kan minska. Det gör att kroppens inre klocka blir mindre tydlig.
Sömnen kan påverkas av flera orsaker:
- Hjärnans reglering av dygnsrytmen försämras
- Minskad produktion av melatonin
- Ökad oro och förvirring i mörker
- Mindre fysisk aktivitet under dagen
- Smärta eller andra kroppsliga besvär
När signalerna mellan dag och natt blir otydliga kan personen känna sig lika vaken klockan två på natten som mitt på dagen.
Vanliga sömnproblem vid demens
Sömnförändringar kan se olika ut. En del får en ytligare och mer uppsplittrad nattsömn och vaknar ofta. Andra börjar sova mer under dagen och blir piggare på natten, vilket gradvis förskjuter dygnsrytmen.
Nattlig vandring är också vanligt. Personen kan känna en stark känsla av att behöva gå hem, arbeta eller ta hand om något viktigt. I vissa fall förekommer mardrömmar eller synupplevelser som känns verkliga.
För dig som närstående kan det innebära en ständig beredskap och oro för fall eller att personen ska gå ut. Det är inte konstigt om tröttheten till slut påverkar din egen ork.
Vad kan man göra för att förbättra sömnen vid demens?
Små justeringar i vardagen kan göra stor skillnad:
- Skapa tydliga rutiner för uppstigning och sänggående
- Uppmuntra dagsljus och rörelse, gärna på förmiddagen
- Undvik längre tupplurar sent på dagen
- Gör kvällarna lugna och förutsägbara
- Använd mjuk belysning och gärna en liten nattlampa
- Se över mediciner i samråd med läkare
Att möta oro med lugn närvaro, snarare än att argumentera, brukar minska stress. En trygg och igenkännbar miljö gör det lättare att komma till ro.
Stöd och trygghet till närstående
Sömnproblem vid demens är vanligt, och många närstående beskriver nätterna som den mest krävande delen av vardagen. Det är viktigt att komma ihåg att du också behöver vila.
Om sömnproblemen leder till stark oro, fallrisk eller om du själv börjar känna att krafterna inte räcker, finns stöd att få. Kommunen kan erbjuda hemtjänst, avlösning eller nattinsatser. I vissa situationer kan demensboenden med mer anpassad miljö och personal nära dygnet runt skapa den trygghet som behövs – både för den som är sjuk och för dig.
På Vardaga arbetar vi med trygga kvällsrutiner, anpassad miljö och ett bemötande som minskar oro. För oss är det självklart att en god dag också knyter an till en god natt.
Är du nyfiken på Vardaga?
Du är varmt välkommen att besöka oss! Vi erbjuder visningar både på plats och digitalt. Kontakta den verksamhet du är intresserad av.
Lär dig mer om demenssjukdom
Här samlar vi kunskap, tips och stöd – både för dig som lever med demenssjukdom och för dig som är närstående.