Minst 10 000 personer i Sverige lever med demenssjukdom som drabbat dem före 65 års ålder. Alzheimers sjukdom är den vanligaste diagnosen och det kan vara särskilt svårt om man drabbas mitt i livet och har små barn. Samtidigt sker nu stora forskningsframsteg och nya läkemedel kan snart förändra vården.
Att få en demensdiagnos innebär alltid en dramatisk livsförändring, oavsett ålder. Men som äldre kan det uppfattas mer naturligt än för den som befinner sig mitt i livet – med jobb, aktiviteter, familj och barn. Stigmat är stort, inte minst för de anhöriga. Tillvaron vänds upp och ner och hela familjen måste anpassa sig till den nya situationen.
Sophia Du Rietz, kansli- och marknadsansvarig på Alzheimerfonden, har egen erfarenhet av att var anhörig till en yngre person med demenssjukdom.
– Min man Daniel drabbades vid 55 års ålder, berättar hon. Det ledde till att hon engagerade sig hos Alzheimerfonden.
Upptäcks ofta på jobbet
Tidiga tecken på demenssjukdom märks ofta i arbetslivet, när en person plötsligt inte längre klarar sina arbetsuppgifter. Sophia betonar vikten av att söka vård tidigt för att utesluta andra orsaker, som exempelvis utmattning.
När sjukdomen gått så långt att den sjuke inte längre klarar sig hemma med stöd från anhöriga, kan det vara dags att flytta in på ett boende. Ett steg som inte alltid är lätt att ta. För yngre personer med demens är det viktigt att boendet anpassas efter åldersgruppen – exempelvis med fysisk aktivitet, modern matkultur och tillgång till rehabresurser som fysio- och arbetsterapeut.
– Om kommunen erbjuder valfrihet i omsorgen kan anhöriga besöka olika boenden för att se vilket som passar just dem bäst och ange sina önskemål i ansökan, tipsar Sophia.
Nya läkemedel ger hopp
På forskningsfronten sker stora framsteg. Två sjukdomsmodifierande läkemedel vid demenssjukdom – Leqembi och Kisunla – har nyligen godkänts i EU och kan ges i ett tidigt sjukdomsskede.
– Det är revolutionerande läkemedel och vi på Alzheimerfonden arbetar nu för att de ska bli tillgängliga i Sverige. Först måste de godkännas av berörda myndigheter, och vi hoppas på en snabb process, säger Sophia.
Samtidigt pågår lovande studier kring bland annat småmolekyler, vaccin och förebyggande metoder. Den så kallade FINGER-studien, som visar att sunda matvanor, fysisk aktivitet, sociala kontakter, hjärnträning och god hjärt-kärlhälsa kan förebygga demens, har fått internationellt genomslag.
– Det går framåt, men det är oerhört komplext att forska om hjärnan. Det kan ta upp till tio år att få fram ett nytt läkemedel innan det finns på marknaden, avslutar Sophia Du Rietz.
Alzheimerfonden
Alzheimerfonden är en av de viktigaste finansiärerna till svensk alzheimerforskning och samlar in pengar från privatpersoner och företag. Fonden har 90-konto så det ska vara tryggt att ge en gåva till Alzheimerfonden.
Alzheimerfondens vision är att ingen ska drabbas, därför är det bara forskning som kan stoppa Alzheimers sjukdom.
