Sexualitet är en del av vår hälsa genom hela livet. Ändå präglas synen på äldres sexualitet fortfarande av föreställningar och tabun. På Vardagas boende Nattsländan i Bunkeflostrand arbetar personalen för att öka kunskapen, utmana fördomar och ge sexuell hälsa en naturlig plats i både dagens och framtidens äldreomsorg.
På Nattsländan bor äldre personer med psykiatriska diagnoser och demenssjukdom, men också yngre personer med hjärnskador. Här har verksamhetschef Anna Gyllensjö tagit initiativ till att utveckla arbetet med sexuell hälsa.
– Det handlar om att se hela människans behov, utan att låta ålder eller funktionsnedsättning styra vilka behov man förväntas ha, berättar hon.
Förberedd på olika behov och önskemål
På Vardaga utgår omsorgsmodellen Den goda dagen från varje persons behov, önskemål och livshistoria. En av grundtankarna är Allt börjar med dig, som innebär att omsorgen ska vara personcentrerad. Det gäller även frågor om sexualitet, identitet och närhet.
För att öka kunskapen bjöd Anna Gyllensjö in en sexolog som utbildade personalen i sexualitet och hbtqi-frågor.
– Jag har tänkt på det länge. Genom åren har det hänt att de boende har fattat tycke för varandra, eller till och med bjudit hem sina Tinder-dejter. Det väcker ibland frågor hos personalen kring hur vi ska bemöta situationen och vilket stöd vi ska ge, berättar hon.
En del av arbetet är en så kallad ”sexlåda” som innehåller vibratorer, andra sexleksaker, erotiska ljudböcker och pornografiska filmer. Här kan de boende få information, titta närmare på olika hjälpmedel och få hjälp att beställa egna.
Att våga prata om sexuell hälsa
För vårdbiträdet Mudather Elfaki blev utbildningen med sexologen en möjlighet att få nya perspektiv på frågor som tidigare kunde kännas ovana.
– Jag tycker det känns mycket bättre att prata om sådant här efter föreläsningen. Förut kanske man var mer obekväm, men nu känns det normalt att prata om det, säger han.
När en person flyttar in på Nattsländan erbjuder sjuksköterskan ett hälsosamtal. För sjuksköterskan Anette Dahlberg är det naturligt att även fråga om den sexuella hälsan.
– Jag frågar om det finns något som är viktigt för personens livskvalitet och välbefinnande som vi bör känna till. Då kan jag också beröra frågor om närhet, relationer och sexuell hälsa. Det behöver inte vara mer komplicerat än så. Om vi inte frågar riskerar vi att missa sådant som är viktigt för personen, berättar Anette.
Ibland vill personen prata om sin sexuella hälsa, och ibland inte. Behoven kan också visa sig senare, exempelvis om någon vill ha hjälp med en erotisk ljudbok eller diskutera läkemedel som påverkar förmågan att få erektion.
Respekt för både boende och personal
Att prata öppet om sexualitet kräver också ett respektfullt bemötande. Mudather Elfaki betonar att medarbetarnas reaktioner spelar roll. Att fnissa eller skämta bort en fråga kan få personen att känna sig obekväm.
– Det är viktigt att vi visar respekt när vi pratar om detta. Att fnissa eller skämta bort en fråga kan få personen att känna sig obekväm. Vi är ju där för deras skull, vi ska inte få personen att känna sig skamsen, säger han.
Samtidigt behöver personalens integritet respekteras. Alla känner sig inte bekväma med att prata om sexualitet eller visa hur sexuella hjälpmedel fungerar.
– Vi tvingar ingen att ha ett samtal som man inte är bekväm med. Det blir inte bra för någon av parterna. Men det är ju som med allt annat i livet, man är bra på olika saker, säger Anna Gyllensjö.
Ett område som behöver få större utrymme
Sexualitet har länge varit ett tabubelagt ämne inom äldreomsorgen. Men med nya generationer tror personalen på Nattsländan att frågan kommer att få större utrymme.
– Förr pratade man inte riktigt om dessa frågor, och det kanske förklarar varför det inte är en anstormning till sexlådan. Men vi har kommit mycket längre i att normalisera sexuell hälsa i dag, och därför tror jag att det här är ett steg i rätt riktning inför att kommande generationer blir äldre, säger Anette Dahlberg.
Anna Gyllensjö tror också att framtidens äldre kommer att ha andra förväntningar på öppenhet och självbestämmande, inte minst kring närhet, relationer och identitet.
– Därför behöver vi skapa en äldreomsorg där de här frågorna får ta plats och där både boende och medarbetare känner sig trygga att prata om dem, säger Anna Gyllensjö.
Läs mer om Den goda dagen
Den goda dagen är vår omsorgsmodell och består av tre delar som tillsammans skapar en äldreomsorg där varje dag är lika viktig.