Om du misstänker att en person har demens – så gör du
Att se någon du bryr dig om visa tecken på demenssjukdom kan vara svårt och utmanande. Vad gör man och hur kan man agera som närstående? Här går vi igenom vad du kan göra – steg för steg.
Kanske märker du förändringar i minnet, beteendet eller sättet personen uttrycker sig – men vet inte riktigt hur du ska tolka det? Är det åldrandet, demens eller någon annan sjukdom?
Om du misstänker att du eller en närstående har demenssjukdom är det viktigt att ta oron på allvar. Ju tidigare man söker hjälp, desto större är möjligheten att få rätt stöd, behandling och struktur i vardagen.
Många som drabbas av demenssjukdom är till en början inte redo att prata om sina symtom, och som närstående kan det vara svårt att veta vad man ska göra. Här får du stöd i hur du kan närma dig situationen och hur ni tillsammans kan ta nästa steg.
Steg för steg: Om du misstänker demens
Om du misstänker att du eller en närstående har demenssjukdom är det viktigt att du kontaktar en vårdcentral för en demensutredning.
Så gör du:
- Observera och skriv ner förändringar
För anteckningar om det du ser och hör. Det kan handla om att personen glömmer tider, har svårt att hitta ord, beter sig annorlunda eller drar sig undan socialt. Att kunna beskriva konkreta exempel hjälper vården att göra en bra bedömning. - Prata med personen
Ta upp ämnet i en lugn och trygg stund. Fokusera på att du är orolig och vill hjälpa, snarare än att ”du tror att något är fel”. Du kan till exempel säga:”Jag har märkt att du ibland glömmer saker, och jag blir lite orolig. Ska vi boka en tid hos läkaren och se om det finns något som kan hjälpa?”.
Om personen inte vill prata om det: försök igen vid ett annat tillfälle. Tvinga inte fram samtalet. - Kontakta vårdcentralen
Boka en hälsokontroll via husläkaren eller den vårdcentral personen är skriven på. Ta med dig dina anteckningar. I vissa fall kan du ringa till vårdcentralen och be läkaren kalla personen till en “hälsokontroll” som ett första steg, om den som är drabbad inte vill söka vård.
I många kommuner finns även demensteam och demenssjuksköterskor som man kan kontakta för att få stöd i hur man kan gå tillväga. - Utredning och tester
Om läkaren misstänker demenssjukdom påbörjas en demensutredning. Då görs bland annat blodprover, samtal med både personen själv och närstående samt tester för att bedöma minne och kognitiva funktioner. Ibland kompletteras utredningen med hjärnröntgen för att se förändringar i hjärnan.
Som närstående är du en viktig del i utredningen – dina observationer hjälper läkaren att förstå hur symtomen utvecklats över tid. - Ta emot stöd
Om diagnosen bekräftas är det naturligt att känna både sorg och lättnad. Kom ihåg att det finns stöd att få, både från vården och genom kommunen.
- Kontakta biståndshandläggare för att se vilket stöd som finns, till exempel hemtjänst eller dagverksamhet.
- Många kommuner erbjuder samtalsstöd till närstående.
- Hos Alzheimerfonden, Demensförbundet och Svenskt Demenscentrum finns information och stödgrupper för närstående.
Så kommunicerar du på bästa sätt
Glömska och förändrad verklighetsuppfattning påverkar kommunikationen. Här tipsar vi om hur du bemöter en person med demens.
Vad är yngre demens?
Yngre demens innebär att man insjuknar i demenssjukdom före 65 års ålder. I Sverige lever cirka 10 000 personer med yngre demens.
Tips som underlättar vardagen för dig med demenssjukdom
Här listar vi tips och råd som kan göra vardagen tryggare, lugnare och mer hanterbar – både hemma, i mötet med andra och i det du gör varje dag.
Så kan du få stöd av din omgivning vid demenssjukdom
Här får du råd om hur du kan få stöd från dina närstående, behålla nära relationer och hjälpa andra att förstå vad du behöver.
Så pratar du om din demenssjukdom
Här får du råd, exempel och stöd i hur du kan prata om din demensdiagnos – på ett sätt som känns rätt för dig.
Tidiga tecken på demens
Vid misstanke om demenssjukdom finns det flera symtom att vara uppmärksam på. Här listar vi de 7 vanligaste tecknen.
Yngre demens
Här samlar vi kunskap, stöd och råd för dig med yngre demens – och för dig som närstående.
För dig som närstående till en person med demens
Demenssjukdom förändrar inte bara livet för den som är sjuk, utan även för dig som närstående. Här samlar vi kunskap, stöd, tips och råd.
För dig med demenssjukdom
Orsakerna till demens är flera – men visste du att det finns forskning som visar att vi kan förebygga demens?
Vad är demens?
Orsakerna till demens är flera – men visste du att det finns forskning som visar att vi kan förebygga demens?
Olika typer av demenssjukdomar
Demens är ett samlingsnamn för flera antal sjukdomar. Här listar vi de åtta vanligaste demenssjukdomarna.
Demensens förlopp – 4 olika faser
Olika demenssjukdomar ter sig olika, men oftast följer alla samma förlopp – som går att dela in i 4 faser.
Självbestämmanderätt – Vem fattar beslut åt en person som själv inte har förmågan?
Får jag bestämma själv när jag blir gammal? Eller är det någon annan som fattar besluten?
Möjligheter till gemenskap när minnet sviker
Samvaron med personer med demenssjukdom kan innebära svårigheter men det går att hitta glädje och gemenskap.
Karin om sin mans demenssjukdom
Karin misstänkte tidigt att något var fel när hennes man började förlora minnet, men han ville inte lyssna.
Om du misstänker att en person har demens
Som närstående kan det vara svårt att veta vad man ska göra när en anhörig drabbas av en demenssjukdom.
Så får de närstående hjälp och stöd vid anhörigs demenssjukdom
Demenssjukdomar förändrar inte bara livet för den som är sjuk utan även för de närstående. Sjukdomen brukar kallas för de anhörigas sjukdom.