Om du misstänker att en person har en demenssjukdom Så gör du

Att se en person visa tecken på demenssjukdom kan vara känslomässigt svårt och utmanande. Många som drabbas är till en början inte redo att prata om sina symtom, och som närstående kan det vara svårt att veta hur man ska bemöta det. Här går vi igenom tidiga tecken på demens och vad du kan göra – steg för steg.

Att ana att något inte står rätt till hos en person du står nära kan väcka både oro och frågor. Kanske märker du små förändringar i minnet, beteendet eller sättet personen uttrycker sig – men vet inte riktigt hur du ska tolka det? Och kanske undrar du om det ”bara” är åldrandet eller stress?

Här får du stöd i att förstå vad som kan vara tidiga tecken på en demenssjukdom, hur du som anhörig kan närma dig situationen, och hur ni tillsammans kan ta nästa steg mot att få rätt hjälp.

Tidiga tecken på demenssjukdom

Vid misstanke om demenssjukdom finns det flera symtom att vara uppmärksam på. Observera att symtomen också kan bero på andra tillstånd – såsom utmattning, depression, vitaminbrist eller biverkningar av vissa läkemedel.

Vanliga symtom på demenssjukdom

  • Minnesproblem – Glömska och svårigheter att minnas nyligen inträffade händelser eller information.
  • Svårt att utföra vardagliga sysslor – Att koka kaffe, laga mat eller betala räkningar kan plötsligt bli svårt.
  • Desorientering – Förvirring kring tid och plats. Svårt att hitta till välbekanta platser.
  • Förändrad verklighetsuppfattning – Situationer kan börja uppfattas annorlunda än tidigare.
  • Språksvårigheter – Problem med att hitta ord eller följa samtal. Byter ut ord som “jordgubbe” istället för “köttbulle”.
  • Förändrat humör och beteende – Ökad irritation, apati eller social tillbakadragenhet.
  • Försämrat omdöme – Svårigheter att fatta beslut eller bedöma situationer.

Så gör du om du misstänker demenssjukdom – steg för steg

Om du misstänker att du eller en närstående har demenssjukdom är det viktigt att du kontaktar en vårdcentral för en demensutredning.

Tips: Om din närstående inte vill söka vård kan du be läkaren kalla personen till en allmän hälsokontroll som ett första steg – för att hitta en väg in till den som visar symtom. I många kommuner finns också demensteam och demenssjuksköterskor som man kan kontakta för att få stöd i hur man kan gå tillväga.

Så gör du:

  1. Kontakta vårdcentralen – Boka en hälsokontroll via husläkaren eller den vårdcentral personen är skriven på.
  2. Fysisk undersökning – Blodprover tas för att utesluta andra orsaker till symtomen.
  3. Intervjuer och sjukdomshistoria – En demensutredning startar. Frågor ställs, som till exempel vilka symtom som finns, när de kom, hur de har utvecklats och om demens finns i släkten. Närstående intervjuas också.
  4. Tester – Samtal och tester för att utvärdera minne och andra kognitiva funktioner.
  5. Hjärnröntgen – Ibland röntgas hjärnan för att se förändringar eller upptäcka om det finns andra orsaker till symtomen, som till exempel en tidigare hjärnblödning. Detta görs också för att ställa rätt demensdiagnos.
  6. Specialistutredning – Om det behövs kan läkaren remittera till en specialistmottagning för vidare utredning.

Så kommunicerar du på bästa sätt

Glömska och förändrad verklighetsuppfattning påverkar kommunikationen. Försök att undvika samtal som handlar om rätt och fel eller om att minnas, samt situationer där personens bristande förmåga blottas.


Äldre person doftar på syrén

Vad är demens?

Orsakerna till demens är flera – men visste du att det finns forskning som visar att vi kan förebygga demens?
Två äldre personer samtalar framöver ett stort fönster

Olika typer av demenssjukdomar

Demens är ett samlingsnamn för flera antal sjukdomar. Här listar vi de åtta vanligaste demenssjukdomarna.
Två personer promenerar i en grönskande trädgård

Demensens förlopp – 4 olika faser

Olika demenssjukdomar ter sig olika, men oftast följer alla samma förlopp – som går att dela in i 4 faser.
Träfasaden på ett av Vardagas äldreboenden

Så hittar du bästa demensboendet

När en anhörig drabbas av en demenssjukdom förändras ofta hela livssituationen. Att hitta en plats på ett äldreboende för den demenssjuke kan vara nytt och ta tid.
En omsorgstagare ler mot en medarbetare

Så får de närstående hjälp och stöd vid anhörigs demenssjukdom

Demenssjukdomar förändrar inte bara livet för den som är sjuk utan även för de närstående. Sjukdomen brukar kallas för de anhörigas sjukdom.
Medarbetare hjälper en boende

Om du misstänker att en närstående har en demenssjukdom

Som närstående kan det vara svårt att veta vad man ska göra när en anhörig drabbas av en demenssjukdom.
En äldre person i glasögon ler mot kameran

Karin om sin mans demenssjukdom

Karin misstänkte tidigt att något var fel när hennes man började förlora minnet, men han ville inte lyssna.
Yngre medarbetare samtalar med en boende

Möjligheter till gemenskap när minnet sviker

Samvaron med personer med demenssjukdom kan innebära svårigheter men det går att hitta glädje och gemenskap.
En person luktar på syréner

Självbestämmanderätt – Vem fattar beslut åt en person som själv inte har förmågan?

Får jag bestämma själv när jag blir gammal? Eller är det någon annan som fattar besluten?