Många bäckar små leder till ett framgångsrikt arbete för minskat matsvinn på äldreboendet Rotsundastrand i Sollentuna. ”Grunden är att vi månar om våra boende och anpassar oss efter dem”, säger Louise Törnquist, verksamhetschef på boendet.
Två gånger om året görs mätningar av matsvinnet på Vardagas äldreboenden. I fjol pekade dessa på att 4–5 procent av maten som köps in hamnar i soptunnan – en nivå som visar att verksamheterna jobbar på bra för att ett långt matsvinn.
Ett boende som ligger särskilt bra till är Rotsundastrand med 63 omsorgsplatser i norra Stockholm. Här har man de senaste två åren legat klart under snittet med ett matsvinn på mindre än fyra procent.
– Senaste mätveckan i oktober slängde vi 21 kilo. Det var en bra sänkning jämfört med förra året, berättar Mikaela Eklund (bilden ovan), mat- och måltidsansvarig samt gruppchef på Rotundastrand .
Inget mirakelrecept
Men det är inget mirakelrecept som varken hon eller verksamhetschef Louise lyfter fram som orsak. Snarare handlar det om en stabil personalgrupp med matlagningsintresserade chefer som genuint bryr sig om att de boende ska få god mat och omsorg, menar de.
– Gruppcheferna sätter tonen och den sprider sig bland medarbetarna, säger Louise.
En annan viktig del är de regelbundna måltidsråd som man håller på boendet, påpekar Mikaela. Helt enligt Vardagas modell leder hon varje månad möten med matombud från avdelningarna där man särskilt pratar om menyerna.
– När vi märker att någon rätt inte fungerar, till exempel schnitzeln nyligen, så stryker vi den från menyn, säger Mikaela.
Anpassat efter varje boende
Något annat som reducera matsvinnet är att man numera inte lägger upp för stora portioner till de boende.
– En tallrik med tio köttbullar kan lätt kännas övermäktig om man inte är så stor i maten. Då är det bättre att servera en mindre portion och kunna ta om. Det gäller att anpassa efter varje boende, säger Mikaela.
I dag jobbar man också mer med specialkost, som timbalkost, berättar Louise. Det är i sig dyrare, men leder till att de boende äter bättre och att
matsvinnet minskar. Får man något över stoppas det i frysen och används vid ett senare tillfälle.
– Vi vill jobba smart. Har vi grädde över försöker vi förstås använda den – det är onödigt att hälla ut pengar som vi hade kunnat göra något roligt med våra boende för, säger hon.
Frukosten tidigare en stor bov
På Rotsundastrand har Mikaela hand om matbeställningarna. När varorna kommer på onsdagarna möter hon upp och ser till att de kommer till rätt avdelningskök.
– Annars kan det hända att en avdelning får alldeles för mycket av något medan en annan får för lite. Det kan leda till att man kastar mat i slutändan.
Man har också identifierat att frukosten tidigare stod för en stor del av matsvinnet. Inte minst var det färdiga mackor, ofta förberedda av nattpersonalen, som fick slängas.
– Nu kollar vi först vad de boende vill ha till frukost – inte vad vi tror ska fungera. Och bara för att man ville äta något speciellt igår, betyder det
inte att man vill ha samma sak idag. Det är bäst att alltid fråga, säger Mikaela.
Fokus på måltidsmiljön
Måltidsmiljön är också viktig för att de boende ska äta bra och att lite ska behöva slänga.
– På lunchen ska det vara lugn och ro och inget spring på avdelningarna. Vi brukar i möjligaste mån undvika visning just då och be anhöriga att hellre komma tidigare eller senare, säger Louise, och fortsätter:
– Det fungerar bra och vi får väldigt fina betyg från våra boende. Ofta säger de att vi serverar restaurangmat här hos oss.