Ofta är det hemtjänsten som först märker att en person som de hjälper har drabbats av en demenssjukdom. För Vardagas hemtjänst är det viktigt att vara lyhörd och erbjuda stor kontinuitet. På så sätt kan personen bo kvar i sitt hem så länge som möjligt.
Pamela Malmqvist och Lena Sahlström Hansson jobbar i Vardagas hemtjänst i Stockholm. De är också demenshandledare som stöttar sina kollegor.
Demensteam inom hemstjänsten
Nästan alla Vardagas hemtjänst i Stockholm har särskilda demensteam. Lena och Pamela träffar teamen var fjortonde dag. Då ger de stöd och handledning kring situationer som kan uppstå när man jobbar hemma hos någon med en demenssjukdom. Här kan man prata om vad som är svårt, dela erfarenheter och tipsa varandra. Gruppen erbjuds också föreläsningar och vidareutbildning när behov finns.
Många gånger är det hemtjänsten som är först med att upptäcka att en äldre person är på väg att insjukna i en demenssjukdom. Närminnet är det som påverkas först.
– Vi kan märka att personen har svårt att komma ihåg en läkartid eller ett besök hos sjukgymnasten. Personen kanske inte äter ordentligt, säger Pamela.
– I de situationerna kontaktar vi distriktssköterskan som gör en första undersökning och tar vid därifrån, fortsätter Lena.
Kontinuitet viktig för den som är demenssjuk
När sjukdomen drabbar kan det finnas utmaningar både för den som ska ge och för den som ska ta emot hemtjänst. Kontinuiteten blir extra viktig. Det skapar ett lugn om det är samma person som kommer varje dag.
– Vi försöker ha så mycket kontinuitet det bara går så att det blir ett bekant ansikte och någon man känner igen som kommer, säger Lena.
Därför sker generellt städning, handling, promenader, läkarbesök och liknade på vardagar. Då kan den person man är van vid utföra de sysslorna.
På helger, kvällar och vid semestrar och sjukdom kan det vara annan personal som kommer.
– Jag ringer några minuter innan jag kommer när jag besöker en person med demenssjukdom som jag inte träffar normalt, säger Pamela.
Utöver kontinuiteten är lyhördhet något som Lena lyfter.
– Vi måste vara lyhörda och framför allt ha tålamod och förstå att det kan tid att till exempel svara på en fråga, säger hon.
En person med demenssjukdom kanske inte heller förstår att hen behöver hjälp av hemtjänsten och inte kommer ihåg vem det är som ringer på dörren eller varför.
– Jag brukar se till att komma samma tid varje dag och försöka få gå in en kort stund. Till slut känner personen igen mig och jag har byggt upp ett förtroende, säger Pamela.
Fika och aktiviteter för att minska ensamhet
Ensamheten drabbar särskilt personer med demenssjukdom menar Lena och Pamela.
– De glömmer att det är någon som varit hos dem och känner sig övergivna, säger Pamela.
För att minska ensamheten bjuder bland annat Vardagas hemtjänst i Tanto och Vantör, där Pamela och Lenar arbetar, in till fika och aktiviteter en eller två gånger i månaden. Det är ett bra komplement till kommunens dagcenter och populärt både bland kunderna och deras anhöriga.
Hemtjänsten ser när det är tid att flytta
På samma sätt som hemtjänsten ofta är de som först märker av sjukdomen brukar hemtjänstpersonalen också se när det är dags att flytta till ett äldreboende.
– Det brukar vara när vi ser att personen kan komma till skada hemma, går ut på natten eller ramlar ofta, säger Lena.
Hon tillägger att de då brukar ha testat det mesta som går för att personen ska kunna bo kvar, mer promenader och mer tid med hemtjänsten. För det finns en trygghet i att kunna bo hemma där man känner igen sig.
– Minnet av vardagsrutinerna sitter kvar längre. Hemma kan personen vara med och få styra och påverka. Att få hjälpa till att plocka disken eller vika lakan stärker både självförtroendet och bibehåller minnesfunktionerna, säger Pamela.
Lena och Pamela är diplomerade handledare som stöttar sina kollegor i demensteamen som finns i Vardagas hemtjänst.