Den 22 april uppmärksammas miljö- och klimatfrågorna världen över på Earth Day. Tanken är att alla kan bidra till att rädda jordens klimat genom små och stora åtgärder för ökad hållbarhet. På Vardaga är hållbarhetsfrågorna ständigt aktuella. Ett bra exempel är måltiderna som serveras på Vardagas äldreboenden.
˗ I vårt måltidskoncept Mat som hemma finns färdiga veckomenyer med beställningslistor och recept, som underlättar för medarbetarna att planera och tillaga måltiderna. Varje måltids klimatpåverkan finns beräknad och markeras med ett, två eller tre gröna löv. Ju fler löv, desto lägre klimatpåverkan har måltiden i fråga, berättar Robert Kroon, måltidsansvarig På Vardaga.
˗ Samtidigt är det viktigt de äldre som bor på Vardagas äldreboenden får den mat de är vana vid och tycker om, vilket ofta är kötträtter. Annars äter de inte och vi måste slänga mat. Det är heller inte hållbart. Så det är hela tiden en avvägning vi måste göra. Ett sätt är att ta små steg, exempelvis att byta ut mejeriprodukter som grädde mot växtbaserade alternativ. Det blir lika gott, men har lägre klimatpåverkan, säger Robert Kroon.
Eftersom mat och måltider till stor del är en generationsfråga och dagens unga är mer benägna än sina far- och morföräldrar att välja vegetariska alternativ, tror Robert Kroon att morgondagens måltider på äldreboenden kan komma att bli mer klimatanpassade än idag, med betydligt fler gröna rätter på menyn.
Förebygga matsvinn
En internationell beräkning som gjorts lyfter fram ett annat problem med matens klimatpåverkan. Den visar att nästan 40 procent av all mat som produceras slängs. Det är ett skrämmande slöseri med jordens resurser.
I Vardaga arbetar vi aktivt med att förebygga matsvinn. Vi uppmanar till att inte beställa hem mer mat än som går åt, och två gånger per år mäter vi hur mycket mat som slängs på våra äldreboenden. Detta inte så mycket för att få fram en exakt siffra, som för att skapa medvetenhet hos medarbetarna om ett hållbart arbetssätt med mat och måltider, säger Robert Kroon.
Transporter är också en viktig aspekt för hållbara måltider.
˗ Vi strävar efter att välja närproducerade råvaror efter säsong till våra menyer. Vi följer upp våra leverantörer och deras hållbarhetsarbete
Menigo till exempel, väljer elbilar för så stor del av transporterna som möjligt. De har också lovat att kunna klimatredovisa alla sina produkter innan årets slut, för att ytterligare underlätta för oss att välja hållbart.
Hållbarhet och beredskap
Rysslands anfallskrig mot Ukraina och de globala konsekvenser det fått i form av ökade matpriser och utebliven export av spannmål, har blivit en tankeställare även gällande hållbarhet.
˗ Vi behöver ställa om till mindre importberoende och producera mer av vår mat själva i Sverige. Både för en bättre beredskap vid konflikter och för en bättre klimatmässig hållbarhet. Dessutom behöver vi ta vara på mer av allt som skördas och exempelvis inte slentrianmässigt kassera grönsaker som har ”fel” utseende. Vi är en bra bit på väg mot bättre hållbarhet i matproduktionen, men det finns mycket kvar att göra, konstaterar Robert Kroon.
Roberts tips för mer klimatsmart mat
- Ät mer baljväxter, som linser, bönor, ärtor men även rotfrukter och mörkgröna bladgrönsaker. Det är bra vegetariska alternativ med högt proteininnehåll. Används som alternativ i klimatsmarta rätter i stället för kött, fisk och fågel.
- Ät mindre men bättre kött. Kött har högt klimatavtryck. Välj därför gärna kött om möjlig från djur som har betat ute i det fria. Dessa ger ett betydligt lägre klimatavtryck och bidrar även till att hålla våra hagar och landskap öppna.
- Väljer man certifierade, miljömärkta och lokalproducerade råvaror, bidrar man inte bara till att främja ansvarsfullt producerad mat, utan det är även bra för klimatet och den biologiska mångfalden.
- Släng inte ätbar mat. Idag slängs nära 40% av all mat som produceras i världen. Den mesta av maten slängs för att den inte äts upp i tid. Det kostar både pengar och för miljön då odling och framtagning av livsmedel står för en stor klimatpåverkan.
Välj grönsaker efter säsong
Att äta mat efter säsong är ett annat sätt att tänka klimatsmart. Dessutom blir det ofta billigare och smakar godare. För att det ska vara extra klimatsmart ska man helst undvika flygtransporterade färska frukter, bär och grönsaker.
Här är några bra val för olika perioder:
Mars-maj Groddar, baljväxter, grova rotfrukter, inlagda, syrade och torkade grönsaker
Juni-september Färska och lokala, svenska grönsaker, bär frukter, samt svenska växthusodlade grönsaker
Oktober-november Färska svenska grönsaker, samt växthusodlade grönsaker och baljväxter
December – februari Vitkål, rotfrukter, samt inlagda, syrade och torkade grönsaker och baljväxter