Nyheter

Anhörigcirklar ger kunskap och underlättar

äldre kvinna håller hand om man

Anhörigdagen den 6 oktober är en nationell dag för att uppmärksamma anhörigas livssituation. För Vardaga är stöd till anhöriga till dem som bor på äldreboenden mycket viktigt. Exempelvis erbjuds studiecirklar kring att bemöta personer med demenssjukdom.

Vardagas systerorganisation Lära arbetar med utbildningar, bland annat inom äldreomsorg och demens. I Demensakademin samlar och sprider Lära kunskap om bemötande av äldre och personer med kognitiv sjukdom. Demensakademin stödjer Vardagas boenden och verksamheter med kompetenshöjning och vägledning för medarbetare samt utbildning och stöd till anhöriga i form av studiecirklar.

porträtt Inger Brolin

Inger Brolin har arbetat som utbildare och handledare inom Demensakademin i många år, även med anhörigcirklar. Hon berättar att cirklarna består av tre träffar om två timmar vardera, som vanligen anordnas samtidigt som medarbetarna på ett äldreboende genomgår sin utbildning i Demensakademins metodik.

Den viktiga levnadsberättelsen

Den första cirkelträffen har fokus på demenssjukdomen, vad den innebär och hur den utvecklas. Nästa träff tar upp levnadsberättelsen, som är ett dokument som boende och anhöriga ombeds fylla i när den boende flyttar in på äldreboendet. Det är ett viktigt underlag för medarbetarna för att lära känna den boende och handlar om hur livet sett ut, med viktiga händelser, intressen, vad den boende tycker om och inte tycker om, livsåskådning med mera.

– Vi går igenom levnadsberättelsen punkt för punkt och förklarar hur vi arbetar med den. Om så önskas kan man också plocka ihop en levnadsväska, med personliga saker som sorterar upp livet, som medarbetarna kan plocka fram och som kan underlätta kommunikationen med den boende, säger Inger Brolin. Hon påminner också om att när man tar med fotoalbum, så är det viktigt att skriva på bildernas baksida vad det är för händelse och personer.

Berätta hellre än att fråga

Kommunikation är alltså ett viktigt tema vid den andra cirkelträffen. Något som många upplever är svårt vid demenssjukdom.

– Berätta hellre än att ställa frågor som den demenssjuke inte kan svara på. Fråga inte: Kommer du ihåg? Det skapar osäkerhet och personen kan bli ledsen när minnet sviktar. Berätta i stället om något ni gjort tillsammans och hur trevligt det var, tipsar Inger Brolin.

Det är också viktigt att alltid tala om vem man är när man kommer på besök till sin närstående. Och att försöka ha tålamod och svara när personen ställer samma fråga om och om igen.

Vid den tredje träffen brukar en film från NKA, Nationellt Kompetenscentrum Anhöriga, visas. I filmen berättar en anhörig om sin och makens resa genom demenssjukdomen. På NKAs hemsida finns fler filmer och utbildningar om att vara anhörig till en person med demenssjukdom.

– Vid den träffen ägnar vi även tid åt egen reflektion, talar om hur man haft det och hur situationen ser ut just nu. Det är värdefullt och får i gång samtal, där deltagarna kan byta erfarenheter med andra i samma situation. Dessutom bjuder vi in lokala demensföreningar eller anhörigstödjare från kommunen, om det finns på orten, berättar Inger Brolin.

Nöjda cirkeldeltagare

Deltagarna brukar vara mycket nöjda efter genomgången anhörigcirkel. ”Det här hade jag behövt för länge sen”, är en vanlig reaktion. Många vittnar också om att de förstår sin närstående bättre och att det går lättare att kommunicera.

Hittills har ca 1 500 anhöriga deltagit i Demensakademins anhörigcirklar och därigenom fått bättre kunskap och förståelse om demenssjukdom och hur man bäst bemöter den som drabbats.

äldre kvinna håller hand om man

Tips för samvaron med personer med demenssjukdom

  • Tala alltid om vem du är när du kommer på besök.
  • Svara vänligt och tålmodigt även om samma fråga ställs om och om igen.
  • Berätta hellre än att ställa frågor – om den närstående bor på äldreboende, fråga i stället personalen om hur dagen har varit och samtala om det.
  • Om personen blir orolig och kanske vill gå hem till mamma, fånga känslan och bekräfta den. Försök sedan avleda genom att tala om något annat, till exempel föreslå att ta en kopp kaffe.
  • Glada minnen från förr finns ofta kvar länge. Tala gärna om gamla tider.

Kontraster med färg

Om personen bor kvar hemma, skapa kontraster med färger för att underlätta orientering. Vid demenssjukdom kan det vara svårt att urskilja föremål som har samma färg. Några exempel:

  • Om badrummet går helt i vitt, sätt en färgad platta bakom toalettstolen.
  • Använd handdukar i kontrastfärg.
  • Vid måltiden, använd porslin i annan färg än maten.
  • Lägg på en klick röd sylt eller annat som skapat kontrast.
  • Markera matplatsen med en bordstablett i avvikande färg.