Nyheter

Anhörigcirklar ger kunskap och underlättar för närstående till personer med demenssjukdom

Två personer som omfamnar varandra

Anhörigdagen den 6 oktober är en nationell dag för att uppmärksamma de anhörigas livssituation. För Vardaga är stöd till anhöriga inom äldreomsorgen mycket viktigt. Bland annat erbjuds studiecirklar kring att bemöta personer med demenssjukdom, men också utbildning och stöd via Demensakademin.

Vardagas systerorganisation Lära arbetar med utbildningar, bland annat inom äldreomsorg och demens. I Demensakademin samlar och sprider Lära kunskap om bemötande av äldre och personer med kognitiv sjukdom. Demensakademin stödjer Vardagas boenden och verksamheter med kompetenshöjning och vägledning för medarbetare samt utbildning och stöd till anhöriga i form av studiecirklar.

Inger Brolin har arbetat som utbildare och handledare inom Demensakademin i många år, även med anhörigcirklar. Hon berättar att cirklarna består av tre träffar om två timmar vardera, som vanligen anordnas samtidigt som medarbetarna på ett äldreboende genomgår sin utbildning i Demensakademins metodik.

Den viktiga levnadsberättelsen

Den första cirkelträffen har fokus på demenssjukdomen, vad den innebär och hur den utvecklas. Nästa träff tar upp levnadsberättelsen, som är ett dokument som boende och anhöriga ombeds fylla i när den boende flyttar in på äldreboendet. Det är ett viktigt underlag för medarbetarna för att lära känna den boende och handlar om hur livet sett ut, med viktiga händelser, intressen, vad den boende tycker om och inte tycker om, livsåskådning med mera.

˗ Vi går igenom levnadsberättelsen punkt för punkt och förklarar hur vi arbetar med den. Om så önskas kan man också plocka ihop en levnadsväska, med personliga saker som sorterar upp livet, som medarbetarna kan plocka fram och som kan underlätta kommunikationen med den boende, säger Inger Brolin. Hon påminner också om att när man tar med fotoalbum, så är det viktigt att skriva på bildernas baksida vad det är för händelse och personer.

Berätta hellre än att fråga

Kommunikation är alltså ett viktigt tema vid den andra cirkelträffen. Något som många upplever är svårt vid demenssjukdom.

˗ Berätta hellre än att ställa frågor som den demenssjuke inte kan svara på. Fråga inte: Kommer du ihåg? Det skapar osäkerhet och personen kan bli ledsen när minnet sviktar. Berätta i stället om något ni gjort tillsammans och hur trevligt det var, tipsar Inger Brolin.

Det är också viktigt att alltid tala om vem man är när man kommer på besök till sin närstående. Och att försöka ha tålamod och svara när personen ställer samma fråga om och om igen.

Vid den tredje träffen brukar en film från NKA, Nationellt Kompetenscentrum Anhöriga, visas. I filmen berättar en anhörig om sin och makens resa genom demenssjukdomen. På NKAs hemsida finns fler filmer och utbildningar om att vara anhörig till en person med demenssjukdom.

˗ Vid den träffen ägnar vi även tid åt egen reflektion, tala om hur man haft det och hur situationen ser ut just nu. Det är värdefullt och får i gång samtal, där deltagarna kan byta erfarenheter med andra i samma situation. Dessutom bjuder vi in lokala demensföreningar eller anhörigstödjare från kommunen, om det finns på orten, berättar Inger Brolin.

Så bemöter du en person med demenssjukdom – 9 tips

  • Tala alltid om vem du är när du kommer på besök.

  • Svara vänligt och tålmodigt även om samma fråga ställs om och om igen.

  • Glada minnen från förr finns ofta kvar länge. Tala gärna om gamla tider.

  • Berätta hellre än att ställa frågor. Om den närstående bor på äldreboende, fråga i stället personalen om hur dagen har varit.

  • Tvinga inte personen att minnas. Undvik att säga ”Minns du när vi plockade vitsippor förra veckan?”. Säg istället ”Förra veckan var vi ute och plockade vitsippor. Tänk vad de var vackra!”.

  • Försök att inte ”rätta”. Undvik att säga ”Du kan inte göra så där, det förstår du väl?” eller ”Varför har du gjort så här?”. I vissa fall minns inte personen, och i andra fall kan det skapa olust, skam eller mer förvirring. Lämna det eller säg ”Vi kan hjälpas åt att göra det”.

  • Låt personen bortförklara sig för svårigheter eller misstag. Det kan vara ett försvar, som kan behövas för att bevara självkänslan.​

  • Om personen blir orolig och kanske vill gå hem till mamma – fånga känslan och bekräfta den. Försök sedan avleda genom att prata om någonting annat. Föreslå till exempel att ta en kopp kaffe.

  • När du känner frustration och begynnande ilska: försök att inte visa det. Gå ifrån och låt ilskan rinna av dig. Be någon annan att ta över, om det är möjligt.